Hämtade ut min sista engångskamera från Paris som jag köpte dagen innan jag åkte. Det var inte allt för länge sen men känns redan som ett annat liv. Genom att titta på bilderna kan jag känna dofterna, känslorna, se dom där små vardagliga saknerna som jag tog för givet. Doften av rostade kastanjer i tunnelbanan, den lilla glada mannen på min mataffär, trängseln på tunnelbanan, låtarna jag lyssnade på och livet jag levde.
Malin sista dagen i skolan, världens coolaste brud!
Centre Pompidou som nybyggt ansågs vara det fulaste som någonsin konstruerats.
Alla sandfärgade hus med gjutjärnsbalkonger i Haussmansk stil är så fina!
Mitt tvätteri där det alltid var tomt!
Min lilla allimentation général där en avokado kostade 3 euro och 75 cl öl 1.68 euro!
Sista kvällen med ParisSvenskar på nyöppnade och trendiga stället Jackets!
Sista måltiden i Paris, caffé allongé och pain au chocolat.
Äntligen hemma i Stockholm!! Alla fina vänner <333
…och så hamnade vi såklart på Trädgården på kvällen och det var som en high school reunion, underbart!
Det bästa med att bo i ett fult 60-tals hus är att man har utsikt över finare hus! Stockholm är mycket mer eklektiskt rent arkitektioniskt än Paris, så fint.
Alltså bakissallad med kyckling/avokado/quinoa/sojabönor på LouieLouie med vänner!
Och Clea, en av mina vardagshjältar! Denna böna är bara 10/10!
Superstar Oda är inte dum hon heller! <3
—
My last days in Paris through my disposable camera! Just by looking at these pictures I remember the life I lived. The smells, sounds and people of Paris. Burnt chest nuts in the metro, walks along the canal and the fact that the super hot Parisians drinks alcohol every day by small tables on small streets. I’m very happy being home and I don’t regret my trip the least! But Stockholm is the queen of my heart, the home of my family and friends, everybody who’ve made to who I am!
